Svenska mynt och sedlar har en lång och spännande historia som sträcker sig från vikingatidens silvermynt till dagens moderna kontanter och digitala betalningar. Under århundradena har både utseende och material förändrats, men även värdet och symboliken har skiftat i takt med samhällsutvecklingen. Vad sägs om att kittla hjärnan med ett gäng (o)intressanta fakta om sedlar och mynt från vårt avlånga land.
1873 infördes kronan som valuta i Sverige, i samband med bildandet av den skandinaviska myntunionen med Danmark och Norge.
Skilling banco var Sveriges myntslag innan vi gick över till riksdaler 1855. Skilling banco var det myntslag som fanns på de första frimärkerna som kom ut i Sverige - skillingbancomärkena.
Sverige tillverkade under 1600-talet världens tyngsta mynt, kopparplåtmyntet. Vissa kunde väga upp emot 20 kilo!
Mynt är runda för att de utsätts för mindre slitage än vad kantiga mynt gör. Exempelvis får de färre hack i sig. Runda mynt är också lättare att massproducera och hantera.
Världens första sedlar var bancosedlarna som gavs ut i Stockholm 1661.
Traditionen med att framställa runda mynt startade omkring 650 f.kr. i de grekiska städerna Efesos och Sardes.
De svenska sedlarna består av råbomull, inte papper som man kan tro. Det är därför som de överlever en omgång i tvättmaskinen.
Riksbanken fick 1904 ensamrätt att ge ut sedlar och mynt i Sverige.
Sverige har vad som anses vara världens äldsta riksbank. Den grundades 1668 och hette då Rikets ständers bank. Namnet Sveriges Riksbank fick den först 1866 via ett enkelt namnbyte.
Det finns cirka 100 miljarder kronor i form av sedlar och mynt i omlopp i det svenska samhället.
